Naturskyddsföreningen hade den 14 juli anordnat en vandring i Sprängestan, den djupa dalen söder om Högkullen, mytomspunnen med silverskatt och förtrollad trädgård. 11 personer deltog i vandringen samtliga väl utrustade för regnet.

Vägarna upp til Kinnekullegården, både norr- och söderifrån går på markerade åsar, ”drumliner” utkavlade av landisen. Det är alltså inte rullstensåsar, som ju bildats av isälvar. Två långa drumliner går praktiskt taget längs hela övre delen av Kinnekulle. I vinkel mot dessa drumliner ligger 30-40 smådrumliner, detta i kombination med förekomsten av lösa block av diabas, gör Sprängestan delvis mycket svårframkomlig.

Av den magra floran såg vi ormbunkarna Träjon, Ekbräken och Örnbräken dessutom Fyrkantig Johannesört och saprofyten Nästrot och nötkråkan, som sen gammalt hör hemma här, lät höra sig.

Slutmålet för vandringen var ett besök vid ”Jättehuvudet” en fornborg, som anses vara c:a 1500 år gammal. Den ser numera ut som en halv ellips, c:a 50 m lång, ett närmast obegripligt byggnadsverk av stenar på flera tons storlek. Gränsen mellan Österplana och Medelplana är från senare tid och går genom fornborgen. Den är markerad med en mur och en gränssten från 1600-talet. Denna gräns med markeringar är synlig i stort sett över hela Kinnekulle i nord-sydlig riktning.

Fika in togs på rastplatsen nedanför fornborgen.